Jag kör på en väg. Den består av två olika körbanor där trafiken körs åt varsitt håll. Den vita mittremsan syns tydligt och ibland med korta vita streck och ibland med en längre form av sträck som varnar om att omkörning är olämplig. Av på farter kompletterar längs vägen och korsningar som både har trafikljus eller bara stop tecken poppar upp med jämna mellanrum. Precis som vilken väg som helst fast det finns ju skillnader. Vi har länsvägar, riksvägar och europavägar. Vad det är som jag kör på, det framgår inte riktigt på de skyltar jag ser och passerar, men om man ser rent trafikmässigt och bredden på vägen är det en europaväg. Denna skillnad på våra vägar de är rätt tydliga och konkreta, men när jag kör är jag lika påpassad och uppmärksam oavsett vart jag kör. Kör man fordon på vägen är det en väg och för mig är det ingen skillnad en väg är alltid en väg om ser att trafiken man möter kör på motsatt sida.
nu är det snart vinter igen och vi som pendlar bävar för hur vägarna på landet skall röjas och om de skall salta sönder naturen för att vi skall ha ”rena” vägar.
Jag förstår inte varför det skall saltas när vi idag har superbra däck med dubbar. De fungerar fint med våra temperaturer kallt och snö som ligger länge det gillar dubbarna och det gillar miljön. Då kan de som kör saltbilarna koncentrera sig på att röja snö eller varför inte sova lite längre på morgonen.
Förutom miljöförstörelsen och djuren som lider, så är det även bilarna som far illa av allt saltet. Det rostar på värre än att bo vid havet. Vem man än pratar med så är de emot saltningen på landsvägar – men varför ha det ändå?
Nu är rutten klar som vi kommer att köra. Då vi bor på olika ställen i Sverige ska vi mötas upp vid turning torso i malmö för att sedan bränna över bron och ta motorvägarna genom Danmark sen färjan över till Rostock. väl där blir det raka spåret till Berlin för att spendera natten där.
Dagen därpå ska vi ha en liten grej i Prag så det blir upp tidigt och köra vidare för vi kommer inte stanna där utan efter det blir det motorvägen igen till Wien.
Där kommer vi att stanna över natten och planera upp vår resa mot Col de Turini och andra härliga vägar.
Allt är riggar och den 10 oktober ger vi oss av. Datumet valde vi just på grund av att det är 2010 så vi möts upp i malmö kl 10:10 den 10/10 2010.
lite löjligt kan det tyckas men det gäller att passa på det kommer blir riktigt häftigt då vi tänker oss ett litet 24 tema på början av filmen.
Nu har det löst sig med sponsring, inte riktigt som vi tänkt men det blev rätt bra ändån.
Vi kommer att få bensin, ställen att bo på mot att vi lyfter fram deras produkter och varumärke genom att ha med dem i filmerna som vi ska göra samt sätta på dekaler på bilarna. skulle vi bli inblandad i nån olycka så blir vi dock återbetalnings skyldiga och det kan oroa än lite men med olycka menar dem att vi skulle tex försöka oss på vad den andra svensken gjorde med hastighets rekord.
Jag skrattade lite och sa att min bil var spärrad vid 250 men det var ingen rolig reaktion därifrån inte.
Det verkar lösa sig med kameror nu också men det är inuti bilarna och vanliga HD kameror på stativ som vi kan sätta upp längst vägen och filma vad som händer runtom när vi inte kör.
Tanken är att vi ska göra en hemsida och en video blogg på youtube så att ni kan följa oss i vår resa.
Där kommer även sponsorerna bli officiellt.
En svensk fast besluten att slå rekord i fortkörningsböter åkte på det rejält.
Det var i Tyskland på autobahn som han körde sin Mercedes SLS Amg i hela 290km/h.
För er som inte vet vilken bil det är så är det den nya måsvingen och den kostar en del så han har antagligen råd att betala böterna kan man tänka.
Men vilken böter han fick eller riskerar att få. Siffran jag läst mig till är att det är ett belopp på 7 miljoner kronor.
Ärendet kommet förmodligen gå vidare i domstol då dem beslagtog både hans bil och körkort men svensken verkar inte bry sig så mycket utan var mest besviken att han inte körde fortare då bilen lätt kan göra 350km/h
Själv tycker jag detta är vansinne att köra så fort och just därför vi söker oss till vägarna i alperna då man inte behöver köra så fort för att få en adrenalin kick!
Åter igen ute på vägarna. Sätter mig i bilen på väg till jobbet och känner att det är bara så skönt att kunna bara köra bil och stänga av allt annat. Härligt att bara susa längs vägarna utan att direkt tänka på något. Låta P4 bara lulla på eller bilda sig lite i det privata universitetet P1. Eller så var det förr. Idag är P1 totalt förstört av alla människor som utan hjärna skall ge snabba poäng utan att ens ta de som ringer in på allvar. Det känns trist att det smugit in mediokra karaktärer med väldigt låga intellektuella kvalitéer. Men man kan alltid lyssna på talböcker ett alternativ som inte är helt fel och där man kan njuta av svenska skådespelares härliga röster.
Så nu är det dags igen att ge sig ut på vägen. Denna gången hem. Det känns alltid lättast.
I förra inlägget så var den 3de bilen hemlig, detta inte för att hylla bilen till skyarna utan det var helt enkelt inte klart.
Bilen jag kommer att köra iaf är en Bmw m5 från 2006 som med sin v10 på 563BHP (orginal 507) kommer bli otroligt roligt.
Bilens ägare ville inte gå ut med sitt namn men denna till skillnad från den vanliga m5:an är lite stylad för att få lite fler att vända på huvudet.
Styvare chassi och kolfiber huv är på plats plus att den är chippad och ett nytt 3″ avgas system är på plats ger den sina extra 50 hästar.
Varje dag kommer vi allt närmare och vi söker nu sponsring med kameror och annat utrustning för att kunna ge oss iväg.
Får vi inte tag i detta kommer det givetvis bli av men mer som en semester.
Såhär ser bilen ut.
Tänk så underbart att få sitta i bilen, utan att egentligen ha något direkt mål, utan någon som sitter en i nacken och säger att man skall skynda sig.
I stället har man riktig trevlig vän bredvid sig i sätet. En som man kan sitta stilla med, utan att säga något och ingen blir orolig, utan båda bara vet att de har det bra med varandra. Där sitter man pustar lite över att det är så varmt i bilen och så bara päser man fram och färden blir bara trevligare och trevligare. Vi susar genom smålands skogar som ju glesats ut lite, tack vare Gudrun och njuter av de härliga slingrande vägar.
Vi kör ganska sakta, och hinner att se att lingonen & blåbären är på gång och ser en och annan solstråle skina genom träden. Helt underbart lugnt. Så kommer en av oss på idén att här är ju en underbar sjö. En av våra klara, härliga dricksvattensjöar. Så vi beslutar oss för att stanna, hoppa ur bilen och springer in i det iskalla vattnet. Sen simmar vi långt ute till en holme och bara känner det friska vattnet göra under med våra gamla korpar. Känner oss nyttiga och upprymda över att faktiskt bara haft en skön och långsam dag. Inget särskilt hände det bara kändes bra ändå och krävde en återupprepning dagen därpå.
Nu är inte världens bästa väg en motorväg men man måste köra på en sådan för att komma dit och en bil med en kraftig motor är att rekommendera.
Grabbarna från Top Gear började i Monaco och tog sig redan upp till Col de Turini i Alperna.
Bilarna dem använde sig av var en Lamborghini Gallardo Superleggera, en Porsche 911 GT3 RS och en Aston Martin V8 Vantage N24.
Dessa bilar låg lite utanför min budget men nu är planerna igång i alla fall.
Fast besluten efter att sätt detta avsnitt säkert 100 gånger och x antal timmar framför datorn och övertalande så ser det ut att bli av.
Vi är ett gäng nu och det ser ut att bli en Subaru impeza (långt ifrån standard) en audi rs6a och bil nummer tre får bli en hemlighet.
Vi kommer att införskaffa stativ för att fästa kameror inne i bilarna och utanpå och vi beräkar att ge oss av i början av oktober när det fortfarande är torrt och fint.
kolla bilen och njut.
Vi hade kört en bra bit in på vägen i Tyskland när vi kom till Starnberger See. Ligger underbart vackert i södra Tyskland en fantastisk klar sjö där vi gjorde ett litet uppehåll.
När vi satt där vid strandkanten vid ett härligt kaffe och åt vård Erdbeerkuchen(tysk jordgubbstårta – mums) och drack vårt efterlängtade kaffe, så såg vi hur båtarna guppade på vattnet. Men de lät inte och de luktade inte bensin eller disel heller. De gick på batteri fick vi veta. Så smart. Miljövänligt och så trevligt för oss som satt och njöt i solen som slapp och blev störda av en förfarande motorbåt. Faktiskt något som borde hitta vägarna in i våra politiska rum så vi kan få det så i Sverige.
Efter vår välförtjänta paus tog vi vägen ner till Neu Schwanstein. Ett underbart sagoslott som Walt Disney faktiskt hade som förlaga för snövitt. Åter igen vidunderligt vackra slingrande vägar upp till slottsparkeringen.