Tänk så underbart att få sitta i bilen, utan att egentligen ha något direkt mål, utan någon som sitter en i nacken och säger att man skall skynda sig.
I stället har man riktig trevlig vän bredvid sig i sätet. En som man kan sitta stilla med, utan att säga något och ingen blir orolig, utan båda bara vet att de har det bra med varandra. Där sitter man pustar lite över att det är så varmt i bilen och så bara päser man fram och färden blir bara trevligare och trevligare. Vi susar genom smålands skogar som ju glesats ut lite, tack vare Gudrun och njuter av de härliga slingrande vägar.
Vi kör ganska sakta, och hinner att se att lingonen & blåbären är på gång och ser en och annan solstråle skina genom träden. Helt underbart lugnt. Så kommer en av oss på idén att här är ju en underbar sjö. En av våra klara, härliga dricksvattensjöar. Så vi beslutar oss för att stanna, hoppa ur bilen och springer in i det iskalla vattnet. Sen simmar vi långt ute till en holme och bara känner det friska vattnet göra under med våra gamla korpar. Känner oss nyttiga och upprymda över att faktiskt bara haft en skön och långsam dag. Inget särskilt hände det bara kändes bra ändå och krävde en återupprepning dagen därpå.